destinyscaviary

Jobbade denna helgen men åkte idag hem på lunchen för att träffa marsvinsköpare och det skulle jag inte gjort! Kom gående från friggeboden och upp på trappen när ytterdörren far upp med ett brak och ut kommer maken totalt hysterisk och skriker nått om HERREGUD VAD GÖR HAN GUBBFAN! och jag fattar inget men får snabbt veta att en bil stått parkerad nere vid riksvägen och när han åker har han glömt hunden som sitter fast i dragkroken ;(  Vi kastar oss in i bilen och sticker efter så fort vi bara kan och efter ett tag ser vi att han sväng av från riksvägen och åker in i en by med vovven släpandes som en trasa och vi kör ikapp, förbi och svänger hastigt in framför och stannar. Jag kastar mig ur bilen totalt galen, gråtandes och skrikandes och gubben ser väldigt förvånad ut över vårt beteende, när jag rusar runt bilen är jag ju säker på att hunden ska vara död men ur en blodpöl försöker denna trasa som en gång var en hund att resa sig och jag tar honom direkt i famnen. Tassar och ben är det inte mycket kvar av och stora delar av kroppen är det ingen päls på men hunden var i sån chock att den inte verkade känna eller förstå. En annan bilist ringde polisen som genast gav sig av och jag fick lov att lämna hunden i sin husses bil medans vi snabbt åkte hem för att möta de som skulle köpa marsvin och sammtidigt få tag i en jägare som kunde hjälpa hunden. Det blev ett snabbt och nog ganska otäckt möte för de nya marsvinsägarna då jag storgråtandes och täckt i blod hoppas ut bilen och lämnar över deras små tjejer (tvättade såklart bort blodet först), var tur att vi träffats två gånger tidigare så dom vet hur det brukar vara här. Min pappa som precis kom hem till oss åkte genast och hämtade en jägare här i byn och maken och jag stack tillbaka. Strax efter att pappa och jägaren kom till platsen kom även polisen med blåljus och efter att jag lyft ut den lilla slarvan fick vi snabbt ett godkännande om avlivning. Var helt otroligt att hunden lät mig lyfta och klappa utan att skrika eller försöka bitas för hur försiktigt jag än höll så fanns det inte många oskadda ställen. Jag och jägaren gick ut på en lite gräsplätt och avlivade den lilla stackaren och sen fixade pappa en säck från en går bredvid som vi kunde lägga den i. Blev ett
kort polisförhör innan vi kunde åka hem igen och jag fick ta en snabbdusch och byta kläder innan jag kunde åka tillbaka och jobba. Behöver ju knappast tala om hur fruktansvärt det var och hur dåligt jag och maken mår just nu, många tårar har det blivit ;(
Det som känna värst är ju att en familj låg bakom i sin bil nästan hela de 3km som hunden släpade och istället för att tuta, köra om och på något sätt försöka få stopp på gubben så ringer dom polisen, dom hade ju för fan kunnat rädda hunden!!! Ibland hatar jag verkligen människor!